Det finns minnen som aldrig suddas ut...

Jag satte äntligen in lite bilder i mina ramar för nån dag sen. Nu blir jag konstant påmind om hur underbart det är utomlands, och hur otroligt mycket jag längtar tillbaka. En tripp till London igen, med fint sommarväder, och Warren som guide skulle vara helt okej. Dey finns så mycket man missar som en Londonbo kan visa. Sen var han väldigt gullig mot oss hela tiden.
Eller lata mig på Phiphi i några veckor. Jobba på brännan på dagen, göra olika utflykter, gå på strandfesterna på kvällen. Åh...
Eller så nöjer jag mig med att jobba hela tiden, sova i min skolåda och vara ute i regnet.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0