Jag har inte haft nån vidare blogglust idag. Jag har en tendens att stänga in mig och bara vara när jag har ett par dagar ledigt. När jag jobbar så hinner jag inte ens tänka, utan dagarna bara går. Det gör mig lite rädd ibland. Eller snarare vemodig. Det känns som att livet bara svischar förbi och jag står brevid och tittar på. Jag är en sån person som liksom önskar att allt ska ordna sig av sig självt utan att jag behöver ta tag i det. Ni vet, en sån som önskar att drömkillen knackar på dörren, att drömjobbet bara finns där. Att man ska vakna upp rik, vacker och lycklig... Jag är för feg för att kasta mig in i nått nytt, och jag vet liksom inte vad jag vill heller.



Jag är inte gammal, men inte fan blir jag yngre...