Trött men glad ändå...

Sen dom gjorde om bloggen är det omöjligt för mig att komma ihåg att godkänna kommentarerna. Jag ser dom liksom inte lika väl som innan, och jag läser dom alltid i förväg på mailen. Nåja, det är inte hela världen.
För övrigt så börjar jag känna mig väldigt grusig i ögonen, det här med att jobba nio dagar i rad var i ungdomens tid. Då jobbade jag i över två veckor i rad utan problem, men jag klarar det inte längre. Nu är det iaf tre dagar kvar tills jag är ledig en dag, jag börjar se ljuset i tunneln! Jag mötte min hyresvärd som vanligt när jag traskade in på gården efter jobbet. Det första han sa var: "det är långa dagar för dig!" Jo tack...
Börjar även känna mig galet frustrerad över att jag vill åka iväg nu. NU NU NU!!! Det blir svårare att koncentrera sig på nått annat för varje dag det närmar sig. Tror också att det beror på att jag verkligen behöver semester för att ladda batterierna. Alla andra på jobbet hade sin vanliga semester i somras, medans jag slet hela sommaren. Vilket betyder att jag inte har haft semster på ett år.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0