Wish you were here...

"You promised yourself
But to somebody else
And you made it so perfectly clear
Still I wish you were here..."

Det är anledningen till att jag är som jag är ibland. Jag är faktiskt inte avig och lite drygt mot er killar för att jag avskyr alla er, utan det är som en försvarsmekanism... Går man och suktar efter någon annan så är det svårt att släppa den personen och slappna av med någon annan. Man blir inte heller sårad om inga känslor är inblandade!
Sen är det klart att man kanske kan roa sig ibland iaf, och tro mig jag VET om att jag är lite flirtig av mig för jag tycker det är kul. Räkna inte med att jag kysser dig, men kysser du mig så kanske jag inte säger nej, men räkna inte med att jag är lindad runt lillfingret och följer med hem bara för det! Kanske ångrar jag vad jag gjorde dagen efter, kanske inte! Om du fråga efter mitt nummer så kommer du antagligen att få det eftersom jag har väldigt svårt för att säga nej, men vill jag egentligen att du ska ringa? Oftast inte... Händer det att jag ångrar mig för att jag kan ha stött bort en bra kille? Jaa, absolut!

Och ingen gång är det personligt! Har jag kommit så långt så vi faktiskt hånglar upp varann så tycker jag inte att du är äcklig direkt^^ Det är bara den där andra personen som spökar i bakhuvudet, och en tanke som säger: Om jag skaffar någon annan så är chansen men honom förstörd sen. Även om det egentligen inte finns någon chans överhuvudtaget, med det ger mig panik och gör mig nervös iaf... Det är mina egna spöken som jag måste ta tag i... Jag tror på att bli intresserad av nån först så man verkligen suktar efter den personen, sen kanske man äntligen lär känna varann med fjärilar i magen och blir helt galet kär, men lita inte på att jag ger nån den chansen på krogen! Där vill jag bara ha roligt! =) 
Sen måste jag erkänna att det känns bra att teasa vissa personer lite! Vissa behöver lära sig att man inte kan få allt så lätt här i livet, och det krävs mer än ett par sliskiga komplimanger för att få den här bruden i säng^^

MEN, det sägs att för att komma över ett beroende, behöver man ett nytt! Och gissa vad, så fungerar det faktiskt, så jag är inte helt hopplös! Jag måste bara finna nästa beroende först... ;)

Over and out! Godnatt! =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0