Vilken tur...

Jag hade helt osannolik tur när jag slutade jobbet idag! Bror min hade också jobbat tydligen, så han körde förbi mig på busshållplatsen och frågade om jag skulle åka med. Liten omväg för honom, så det var snällt! Mary maräng kom också gåendes på övergångstället så jag vinkade in henne i bilen. Tur för oss att jag har en snäll bror :) Jag har ju nämt att jag hatar att åka buss så det var skönt att slippa sätta sig på en när man känner sig ful och äcklig. Imorrn är passet två timmar längre, jag kommer bli tokig av tristess!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0