Vad fin du är...

Kom på en annan rolig grej från jobbet. Jag sprang på en kille som jag var otroligt kär i när jag var liten på stan. Eller tonåring iaf, var väl kanske 13-14 eller nått. Hur som helst, han sa hej, frågade hur det var m.m. Allt det klassiska som man ska fråga folk. Sen tittar han på mig granskande och säger: Vad fin du är!
Det var så gulligt och spontant, vi har inte träffat varandra på flera år. Sen kan jag erkänna att det kändes extra bra att det kom från en gammal crush, som antagligen tyckte att man var en pain in the ass då, haha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0