Jag fick som jag ville igår, cykeln är ihopskruvad med all sin prakt nu. Jag som knappt kan cykla längre, blev lite avskräckt efter min lilla cykelolycka för några år sedan. Jag har voltat med det mesta, hästar, cyklar, bilar. Framgaffeln på cykeln gick av och åkte in i framhjulet. I en nedförsbacke. Ni kan väl tänka er resten av scenariot. Jag hade asfaltsspår i min navelpiercing efteråt. Jag kommer aldrig att glömma när Lina slängde sig av sin cykel och sprang fram till mig, det var som i en film. Där låg jag helt chockad och trodde att jag hade slagit halvt ihjäl mig. Fick åka till sjukan till slut, men det gick ändå bra. Haha, ja...
Hur som haver, jag bjöd på fika och mamma och Anders bjöd på mat. Bra kombo tycker jag! Jag verkar dessvärre ha förlorat min älskade dator, så jag kommer inte kunna uppdatera så mycket. Kanske blir nått inlägg från iphonen, tills jag har kikat på en ny. Ska försöka kolla på en i veckan.