My loneliness is killing me...
Jag har det lite besvärligt med mig själv just nu. Jag är inne i en period då jag har svårt att vara ensam, så jag vill inte ens vara hemma. Birstabesök, promenader, telefonsamtal, extratimmar på jobbet försöker jag fylla ut timmarna med. Det är konstigt, jag brukar ju älska att vara ensam på kvällarna.
Älskar kransen!
Jag gjorde en grej förra veckan som verkligen ligger utanför min zon, och det krävdes mycket från mig för att våga. Och när det blev till besvikelse så kändes det lite som att luften gick ur mig. Det är ingen stor grej egentligen, men jag kan liksom inte hjälpa att jag blev lite ledsen. Att jag känner det som att jag aldrig kommer att duga.
Jag vill verkligen inte att min blogg ska vara dyster, men samtidigt så känner jag mig inte på topp och det påverkar vare sig jag vill eller ej.
Kommentarer
Postat av: Evelina
Du duger som du är!! Deppa inte för länge bara för det finns mycket fint att vila ögonen på där ute ;)
Trackback
